Moderata samlingspartiet Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp Ingen organisationsförändring gjordes i samband med enkammarriksdagens införandeeftersom riksdagsgruppen redan var gemensam i de båda kamrar som hade funnits fram till dess. Föregångare talet [ redigera redigera wikitext ] Moderata samlingspartiet kan söka sina rötter i de olika konservativa grupper och partier som fanns i riksdagens båda kammare under talets andra hälft, såsom Lantmannapartiet i andra kammaren och Protektionistiska partiet i första kammaren. Partierna hade på den tiden inga riksorganisationer utan var sammanslutningar av enskilda riksdagsmän. Bland de konservativa politikerna och opinionsbildarna fanns det en skepsis mot organiserat partiarbete och så länge rösträtten var graderad och folk många gånger röstade på de herremän de kände till från hemlänet, innebar det att riksdagen under de första årtiondena efter ståndsriksdagens avskaffande kom att domineras av brukspatroner, godsägare, ämbetsmän och finansmän. År gick dessa samman till Första kammarens nationella partisom informellt kom att kallas förstakammarshögern och bestod till och med års riksdag. Under en tid splittrades det i Gamla lantmannapartiet och Nya lantmannapartiethuvudsakligen på grund av olika åsikter i tullfråganmen återförenades efter några år.
Anne-Marie Lindgren analyserar Moderaterna och känner viss längtan efter en anständig konservativ idédebatt. Riksdagsvalet var en enorm framgång för M med 42 nya mandat. Åtskilliga av dem togs visserligen från KD och Folkpartiet, men de fyra allianspartierna kunde ändå bilda något så ovanligt som en majoritetsregering. Moderaterna var väl förberedda. Redan i deras ekonomisk-politiska motion från hösten fanns det omfattande program för förändringar i skatter och socialförsäkringar, som blev regeringsförslag ett år senare.