Dela I dagens debatter om bioteknik i jordbruket förekommer ofta argument som grundar sig på föråldrade antaganden om vilken grad av osäkerhet som råder kring teknikerna, exempelvis genetisk modifiering. Filosofiprofessor Sven Ove Hansson reder ut vad vi vet och inte vet, tillämpningen av försiktighetsprincipen, och vilka etiska frågeställningar kring växtförädling som vi borde diskutera. I en nyligen publicerad artikel visar han på likheterna i hur riskerna har hanterats när det gäller möjligheten att odla GM-grödor respektive homosexuella mäns möjlighet att lämna blod. Han pekar på den första reaktionen med säkerhetsåtgärder och regelverk för att förhindra negativa konsekvenser, följt av forskning och kunskapsbyggande, och låsningen vid den initiala riskvärderingen. Vad som tidigare var välgrundad försiktighet är nu inte relevant, men det är politiskt svårt att återkalla beslut som en gång tagits för att skydda befolkningen, säger Sven Ove Hansson.
Frågor och svar Påverkas den biologiska mångfalden av genetiskt modifierade växter? Det är låg sannolikhet för att en genetiskt modifierad växt skulle påverka den biologiska mångfalden på ett negativt sätt. Växter som kan påverka den biologiska mångfalden negativt får inte odlas En växts eventuella effekt på den biologiska mångfalden beror på flera faktorer: vilken art det handlar om, vilken egenskap växten har fått, hur den omgivande miljön ser ut och hur växten ska användas. För att en genetiskt modifierad växt ska kunna påverka den biologiska mångfalden negativt krävs det att något av följande händer: Växten blir invasiv. Det innebär att den eller dess avkomma sprider sig från de odlade fälten och konkurrerar ut andra växter, efter att ha korsats med en vild släkting. Växten sprider sig eller sina gener och är samtidigt mer skadlig för andra organismer till exempel insekter än omodifierade växter. Växten är mer skadlig för andra organismer än omodifierade växter och odlas på stora arealer.