Samtidigt finns det flera utmaningar med lagens tillämpning. Fler än barn i Sverige uppskattas växa upp i en miljö där det förekommer olika former av våld. Forskning visar att dessa barn löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa. Året därpå, den 1 julibörjade en ny lag att gälla som stärker det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar brott mellan närstående — barnfridsbrottet. Det innebär att barn som bevittnat dessa brott betraktas som målsägande och har rätt till biträde genom exempelvis ett målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn. Förhörsteknik och domstolars beslutsfattande Mikaela Magnusson, universitetslektor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har bland annat undersökt förhörstekniker i brottsutredningar som involverar förskolebarn i sin tidigare forskning. Nu driver hon ett forskningsprojekt som bygger på att granska domstolars beslutsfattande i brottmål som rör barnfridsbrott och att intervjua barn som medverkat i brottsutredningar och domstolsförhandlingar.
Siffrorna kommer från Kommittén mot barnmisshandel SOU och bekräftas i en nationell undersökning — samt Socialstyrelsens folkhälsorapport från Svenska studier har visat att barn som lever i en familj där mamma utsätts för hot och våld av sin partner har sex gånger ökad risk att själva bli slagna jämfört med barn där våld i familjen inte förekommer. Barn som upplever våld i hemmet är sällan passiva, distanserade åskådare utan deltar ofta på ett eller annat sätt i situationen. Därför kan det vara mer passande att prata om barn som upplever våld istället för att använda ordet bevittna, som tidigare varit det begrepp som vanligtvis använts. Det blir då tydligare att våld i hemmet inverkar på barnets hela livsmiljö och person. Barnet kan både att se och höra våldet, bli direkt inblandad genom att exempelvis ringa polisen eller försöka skydda mamma samt uppleva resultatet av våldet, såsom mammas rädsla eller sönderslagna möbler.